Vad tänker vi föräldrar med?

I måndags fick jag ett infall och ville åka till Ikea. Vi blev kvar ett tag och kom inte därifrån förrän klockan var 19:35. Överallt på Ikea ser man hyperaktiva barn (inklusive min lilla) och irriterade föräldrar (inklusive mig och maken). Varför utsätter vi föräldrar oss för en sån sak som att handla på Ikea, en vardagkväll, såpass sent? Ungarna skulle väl vara bra mycket lugnare en helgmorgon? Min dotter skulle ialla fall förmodligen INTE ta en penna och börja måla om Ikeas golv, om hon inte vore rastlös och det är hon inte på samma sätt på helgen.

Varför tror man att man ska få ut något av Ikea med hyperaktiva ungar? Ok, har man bestämt vad man ska ha är det väl en sak, men som vi, vi åkte och kolla för att få inspiration. Ja, det gick ju kanonbra. Det enda jag kände mig inspirerad till var att spänna fast dom förbannade ungarna i varsin vagn.

Faktum är att man ser samma sak på Ica om man är där sent, typ 20-tiden (det är sent för småbarn). Det är faktiskt en hel del som har med sig barnen, jag själv har gjort det flera gånger.

Fattar man inte som förälder att handlingen blir jobbigare med trötta barn? Jag VET ju detta, men tänker inte på det. Självmordsbenägen kanske??

Nä, nästa gång tar jag mitt sunda förnuft med mig, och handlar online istället!!

Borde barnbidraget höjas?

Det pågår ju ständigt en debatt om att barnbidraget borde höjas. Det senaste jag hörde var att det borde höjas för ensamstående föräldrar. Att ha det inkomstbaserat har också varit ett förslag och där är jag lite mer med.

I vårat hushåll får vi ju ut ganska bra varje månad, speciellt med tanke på att jag inte jobbat så mycket förrän nu. Med den lite högre inkomsten, kommer också högre utgifter. Bilen kostar, hemmet, men ungarna är det väl dyraste. En ny bilstol till sonen kostade faktiskt 799:-. Har man lite högre inkomst kan man inte köpa vilken skit som helst, då passar inte min status, utan man får gå på det lite dyrare.

Som nu, killarna fick varsitt Nintendo ds. Det kostade lite och nu när barnbidraget kommer, ska vi köpa spel till dom, men vi har tyvärr bara råd att köpa två spel var till dom. Med deras levnadsstandard är dom vana att få mer och det gör ont i mitt hjärta att regeringen inte vill ge oss kämpande småbarnföräldrar mer pengar, barn kräver så mycket.

Och min lilla, hon är ju nu van vid att få nya kläder varje månad och det börjar bli dyrt. Skulle vi få mer barnbidrag, skulle hon kunna få precis så mycket hon vill ha.

För att sammanfatta detta, ju högre inkomt man har, dessuto mer spenderar man och därför är det inte mer än rätt att vi får HÖGRE bidrag än en ensamstående förälder med låg lön, denne person är ju förmodligen van vid att leva snålt ändå, jag och min familj är inte vana vid detta och jag tycker inte att staten ska tvinga oss att gå ner i standard



















PS. OM DU INTE FATTAT DET ÄNNU, SÅ DRIVER JAG MED DIG, MEN VISST BLEV DU FÖRBANNAD??

Att bli dumpad

Idag satt och jag lillasyster på bussen och pratade lite om att bli dumpad. Hennes värsta gång var när hon blev dumpad av sin kille, för en annan kille!! Killen i fråga är nog hetro idag dock ;)

Jag har ju egentligen bara blivit dumpad två gånger. Värsta gången för mig handlar inte så mycket om mina dåvarande känslor, utan vad han sa. Killen i fråga sa att det är då slut, då han "verkligen försökt älska mig, men det går inte" (tack för den Henrik Jensen).

Jag funderar då på hur man funkar när man blir dumpad. Många av oss tänker nog tanken att man ska bättra sig, så kommer personen att börja älska en igen. Nu med några år på nacken, vet man att det inte funkar så. Tar känslorna slut, så gör dom. Det spelar ingen roll vad man gör så kommer exet aldrig komma krypandes tillbaka, det händer bara på film.

Detta är alltså en uppmaning till alla er som försöker förändra er så för exets skull. Låt bli det, det kommer ändå aldrig att hända.
Jag gjorde precis så, jag försökte ändra mig, jag försökte vara exets kompis. Jag gjorde allt för att han skulle gilla mig igen. Vilken tur att han aldrig börja gilla mig igen, för nu har jag ju fått högsta vinsten i partnerskap.

Till dig som tänker tanken att du vill ha ditt ex, släpp tanken, det finns någon bättre för dig där ute. Blir du dumpad är antingen känslorna slut eller så är exet ett manipulerande svin som använder uppbrottet för att få dig dit hon/han vill och en sån människa vill man inte dela sitt liv med, även om man är för kär för att inse det då.

Det tog mig två år innan jag träffade en ny partner. Det berodde ju dock inte på något annat än att det är svårt att träffa någon idag. Men poängen är, jag gav upp, det skulle aldrig hända mer...

Nu är jag gift sen snart fem år tillbaka. Har hittat "DEN", han som alltid älskar mig, trots mina dumma idéer om saker (ja, han har några såna själv också), han som jag vet aldrig kommer lämna mig, för vi har "DET" tillsammans.

Håll ut, det kommer för dom allra flesta en dag. Man måste bara vara vaken nog att sortera ut det skadade godset och invänta den äkta varan


Politik, privat vård

Nu inför valet på söndag kommer det ju givetvis upp en massa politisk propaganda. En sak jag stör mig på grymt mycket är sossarnas jävla argument att privatvård är av ondo. Att det på något sätt är fel då att dom som har mer pengar än oss dödliga, går och skaffar egna sjukförsäkringar och tar privatvård istället. Vad fan spelar det för roll? Den som vill gå till privatsjukhus, privat vårdcentral, eller privat tandvård, kan väl få göra det. Idag kan man dessutom välja fritt, utan att betala ett öre mer än man gjort innan (om mottagningen har ett avtal med regionen då alltså). Varför är valfrihet något fult? Varför är det fel att göra något för att minska dessa vårdköer?

Jag är dessutom övertygad om att privatvård är bra mycket mer angelägna om att ha nöjda kunder. Landstinget har överlag inte samma intresse att tillgodose sina patienters behov. En privatklinik är beroende av nöjda kunder, annars kan dom inte hålla igång sin verksamhet. Vi får därför högre kvalitet på vården.

Tandvården då, inom folktandvården får man inte under några som helst omständigheter ta sitt besök på faktura. Min syster, som fick akut tandvärk, gick till en privatklinik i samma hus, då folktandvården inte hade en tid och gissa vad som hände där, hon fick på faktura. Privat vård/tandvård är alltså mer angelägna om att hjälpa alla, fattig som rik, än vad folktandvården är. Många har faktiskt inte flera tusen undastoppat för ett eventuellt tandläkarbesök.

Nä, fritt val av vårdgivare är det bästa, ner med dom där jävla sossarna som bara försöker förstöra för ALLA. Tänk om DU behöver en operation fort, inom privat vården går det bra mycket snabbare att få en tid.

Dessutom, att dom rika köper egna sjukförsäkringar, vem fan drabbar det? Inte oss vanliga, för dom betalar ju fortfarande en del av den vanlig sjukvården via sin skatt, det kommer man aldrig ifrån.


Tilde 2år

Idag fyller våran underbara lilla prinsessa 2 år!! Hon har redan fått massor av fina presenter och mycket mer blir det i eftermiddag. Nu ska här städas, kalaset är ju om några timmar.



Här är hon typ en dag gammal












Och här är hon nu vid påsk












Tiden har gått ruskigt fort, hon var ju bebis nyss. Usch, inte tid att vara känslosam nu
Grattis min fina prinsessa

Slutspurt!!

Ja, då är det förhoppningsvis bara 2 veckor kvar i skolan. Har egentligen 3 veckor, men jag ska jobba sista veckan, så därför ska jag skynda mig så jag är klar måndag vecka 19. Det är mycket nu, mycket med skolan, ska gå brevid på det nya jobbet, 4 dagar blir det. Bantningen tar en jävla tid med allt planerande och promenerande. Men efter vecka 20 blir det ingen mer pulver.

Jag har faktiskt kommit in i värsta flowet nu, jag pluggar som en galning, bantningen känns inte jobbig och jag längtar till det nya jobbet. Det kanske är våren, men allt känns så jävla mycket lättare än för några veckor sen. Det är väl det att skolan snart är klar. Egentligen är jag ju färdig undersköterska nu, eller ja, det blir man ju egentligen inte förrän man blir anställd som undersköterska, men ni fattar. Men jag läser några extrakurser. Kan vara bra att ha och dessutom behövde jag pengarna från csn för dessa extraveckor.

Jag ska återgå till pluggandet, ha en bra kväll


Recenserar påskens film/serie

Vi har varit och kikat på World Invason: Battle Los Angeles i helger. Kan inte säga annat om den än att den var riktigt trist, långtråkig och gammal. Min man gillade den dock, så det är kanske en mer typisk killfilm. Första 40 minuterna av filmen var det i princip bara pang pang. Ur pang pang synpunkt var den värd att se då kanske, men jag känner att jag kastat bort 1:51 timme av mitt liv. Filmen får fem Z av fem möjliga (där Z står för snark)

Har för övrigt även sett "Walking dead" den här helgen. Riktigt ruggig zombieserie som jag var typ sist att uppmärksamma. Den håller måttet gällande zombiesarna och det är spännande genom alla sex avsnitt. Har du inte sett den och gillar zombies, ja då ska du se den

När blir det egentligen barnarbete?

Kommer till dagis idag och får reda på att alla på dagis ska städa gården idag. Kul, det är ju bra att dom lär sig det med. Min syster skämtade då lite grann om att det är barnarbete.

Då kommer tanken, när blir det barnarbete egentligen? När ungarna sliter arslet av sig och får betalt 10 kr eller när ungarna sliter arslet av sig gratis. Vart går gränsen för vad som är ok för ungarna att göra? Självklart är ju städning av gården ok, lika så att hjälpa till hemma, men finns det egentligen någon gräns, eller finns begreppet "barnarbete" bara i U-länder?´

"När människor under ålder är sysselsatta i kontinuerliga arbetet, är denna praxis anses "barnarbete" " är definitionen på barnarbete, enligt en sida på nätet

Jo, men alltså..ponera att jag skulle kunna anställa någon att städa barnens rum varje dag. Om jag tvingar barnen göra det, är det barnarbete då?
Eller om ett barn varje dag hela sommaren hjälper till i trädgården, är det barnarbete då? Eller blir det det först när dom får betalt? (även trädgårdmästare är ju ett jobb)

Och om barnet vill jobba, kallas det fortfarande barnarbete då, då det ordet i sig innebär något negativt.


Ämnet i sig är inget att skämta om, men det vore roligt att veta eran syn, på när det blir barnarbete?


Är det ok att ljuga för sina (eller andras) barn?

Ja, som rubriken lyder, är det det? Spontant svarar man kanske nej, jag vill ju inte lära mina barn att det är ok att ljuga och därför får man allt försöka tala sanning.
Men det finns gånger man måste ljuga. Som när barnet ska gå till tandläkaren och laga ett hål..om barnet frågar om det gör ont kanske man inte utbrister "ja, nåt så in i helvete" utan kanske istället säger "det kan göra lite lite ont, men det går över fort"..oj, där ljög jag, det går INTE över fort.

Eller om man ska med sitt barn och ta en spruta. Inte fan säger man innan att det kan svida rätt rejält, utan man ljuger ihop nåt om att det knappt känns, ja ni vet, som alla läkare och sjuksköterskor hittar på hela dagarna.

Jag har nu kommit till ett läge där jag absolut måste ljuga för äldsta pojken. Veckan efter påsk ska dom ha skolan årliga Varlborgsvandring...ja, ni som känt mig som barnsben vet hur jag känner inför detta, men för er andra: Jag hatar det, är tortyr att tvingas springa ute i skogen en hel jävla dag, kissa i buskarna och bli lerig om mina helt nya, vita byxor (bra tänkt där mamma, eller inte). Jag måste ju säga till honom att det är jätteroligt att vara ute en heldag i skogen och att det inte alls är jobbigt med alla backar. När han kommer hem och förmodligen hatar det lika mycket som jag gör, ska jag ljuga ännu mer och säga att det blir roligare nästa år

Jag har lovat mig själv sen den dagen då dom nya, vita byxorna blev förstörda (återigen, bra tänkt mamma), att mina barn ALDRIG ska behöva gå den här jävla vandringen. Jag försökte få mamma varje år att hitta på nån ursäkt, jag bad henne boka tid till tandläkaren, men hon var orubblig. Tortyren skulle genomföras. Nu sitter även jag där, tycker synd om pojken som ska behöva göra det, men det ska göras...det var fan att man ska lägga till sig vett när man blir förälder

Blöt promenad+ kaosmorgon

Dag 6 av pulverdieten och det går faktiskt jättebra. Mår inte så där hemskt, sover bra. Man ser till och med på huden i ansiktet att det har gjort skillnad redan på den här tiden, huden är inte alls lika fet. Känns så bra att det händer nåt. I morse fick jag även på mig en jacka jag inte kunnat ha på ganska länge..på bara några kilon har det ändrats. Är så glad att detta än så länge funkar.

Idag var jag och lillasyster överhurtiga, vi tog oss en 50 minuter lång promenad i regnet. Tur att jag köpte stövlar förra månaden då och jackan som helt plötsligt passar är lite vattenavstötande.
Skönt att dagens promenad är över, ja det blir ju några minuter sen när barnen ska hämtas, men det gör jag ju varje dag.

Idag händer inte mycket, ska lägga mig och vila en stund, är så himla trött. Sen ska jag göra en insändningsuppgift i Skapande verksamhet samt börja titta lite på hur jag ska lägga upp studiebesöket nästa vecka.

För att ni läsare inte ska få för er att kaoset inte finns nu när jag bantar, så ska ni få höra om morgonen här idag. Dottern vaknar sur som vanligt. Skriker en bra stund innan hon trycker fram att hon vill ha välling. Sen ska det kollas på tv, men då börjar hon skrika igen, det var ju inte Musse Pigg (ja, hon kan faktiskt säga det så bra), det var ju händige Manny. Med tiden ger hon med sig.
Klockan är helt plötsligt 07:45 och den store grabben ska till skolan och jag har inte packat ner dom sista sakerna i hans väska. Blir akut kissenödig i all stress och får släppa allt för att gå på toa ( 2.5 liter om dagen sätter sina spår). När jag kommer ut har dottern slängt ut typ hälften av sonens kläder från hans låda och även hälften är sjukt mycket kläder. Får alltså mitt i all stress vika kläder.
 
Iväg med den store
Jag ger barnen lite macka och mjölk, dottern spiller ut mjölk över hela bordet, sonen är snäll och hämtar en handduk som jag kan torka med, men det var ju visst dotterns hello kitty handduk och hon blir vansinnig över att vi använder den.

Ja, det regnar ute, så sonen måste ha regnbyxor. Dom finns fan inte någonstans. Jag ringer upp maken och frågar ganska irriterat vart dom är, men han vet inte.
Nä, vi får skita i regnbyxor och för en gång skull bråkar inte sonen, utan han klär på sig stövlar och jacka utan problem. Min kära syster som nu anlänt tar hand om dottern medans jag rotar fram stövlar och jacka till mig.

Ut genom dörren och morgonen är färdig
















Go dag

Idag är en bra dag. Började dagen med att promenera med syster, tog cirka 50 minuter (tog sedan en promenad till, så det blev 80 minuter idag).

Hemma hos mor ställer jag mig på vågen och ser att jag gått ner 3 kg sen i torsdags. Jättenöjd över detta, hoppas lite halvt om halvt på att det blir 2 kg till innan torsdag, så det är 5 kg på en vecka, men vi får väl se.

Får ett mail från sommarjobbet, angående gå-brevid-dagar. Har fått fyra dagar som passar mig utmärkt, känns gött att det kommer igång.

Allt känns så lätt idag, det är skönt, för jag har varit lite halvdeppig nu sen jag började med dieten

Ikväll jobbar maken sent, så jag lägger barn själv idag. Det är dags att börja med den blivande 2-åringen

Älsklingen 4 år!!

Idag slutat mamman tänka på hur jobbigt det är att banta. Idag fyller sonen hela 4 år!! Jag fattar inte att tiden har gått så fort, det känns som förra veckan man låg där på förlossningen..vid den här tiden hade dom nog precis satt EDA tror jag. Man får ta vara på dom här åren, innnan man vet ordet av är ungen stor..men men, tillbaka till nuet.

Dagen började med att sonen kommer in och viskar fram " idag fyller jag år". Så mysigt. Tre presenter senare är leken i full gång och mamman och pappan städar för fullt

Här är en bild på snutten när han var nyfödd










Och här är han i höstas



Diet....

Just nu känns livet trist. Jag började ju med min nya diet igår, käkar endast modifast kostersättning i några veckor. Har ont i huvudet och trött hela tiden och nu har jag dessutom blivit förkyld.

Som om inte det vore nog är jag sjukt sugen på allt som går att äta..det kommer väl bli bättre om nån dag, men nu är det fredag och jag måste köpa fredagsmys till barnen utan att äta själv, det känns inget vidare.

Men den som väntar på något gott...det blir modifastpudding istället

Jag ska ta mitt jävla sug och gå ut och promenera lite nu när ungarna hämtas...

"Glad" fredag

Idioti

Idag pratade jag med dagis angående sonens kommande födelsedag. Sonen vill ju gärna ta med sig glass och fira. Då fick jag svaret att det inte är tillåtet. Dagisfröken säger att dom inte får ha något socker på förskolan, att dom inte ens får lov att ha juice eller yoghurt till frukosten. Stackars fröken, jag blev förbannad, men jag blev informerad om att det är deras chefer som bestämmer detta. Vad fan är det för jävla sätt?!
Till saken hör att min son går på en avdelning som har barn 3-5 år, alltså ingen småbarnsavdelning. Varenda unge på det stället får garanterat socker hemma, så varför kan dom inte få jucie eller yoghurt till frukost? Varför ska någon jävla chef sitta där och bestämma vad mitt barn ska äta? Hur ofta är dom ute och pratar med oss föräldrar om vad vi tycker om detta?? Absurt säger jag bara

Det är lixom ingen fara att sonen får skippa glassen och ta med popcorn istället, men det är principen, ska inte vi föräldrar ha något att säga till om längre???

Jag blir så jävla förbannad, det blir en insändare i Partilletidningen om detta!!!

Familjen von Slapp

Ja, det har vi varit i helgen. Eller slapp är kanske fel ord, magsjuka stämmer bättre, åtminstone för mig och sonen. Hela familjen var ialla liggandes på något sätt under kvällen igår, antingen på soffan eller golvet. Vi brukar inte slappa så här hemma, men när mamman är sjuk följer familjen efter.

Magsjukedagen började med att sonen kommer in nerspyrdd. Under tiden jag duschar honom känner jag att min mage sätter igång med och sen höll det på hela dagen.

Idag var en bättre dag, vi var nere i allum och handlade lite byxor till maken och en tröja till mig

Min make gav mig även dessa
Rock by Sweden, ascoola. Det blir nog dessa på Metallica i sommar









Om

Min profilbild

Ullis

RSS 2.0